Stacken Bilvård - allt inom bilvård och biltvätt för entusiasten

Stackens bilvårdsforum

Tråden handlar om : Rost....

Bevaka denna tråden. D?får du ett epost, när nya inlägg görs.

1 av 1

Inskickad av nybörjaren...... - 2001-04-28 19:55:55
Läst 11008 gånger
Jag har precis märkt att jag har fått rost ner vid vänster framdäck ( kanten som är nere vid hjulhuset), Hur ska man göra för att fixxa det på bästa sätt?<p> <br> <br>

Inskickad av /J - 2001-04-28 20:14:42
Läst 11007 gånger
> Jag har precis märkt att jag har fått rost ner vid vänster framdäck ( kanten som är nere vid hjulhuset), Hur ska man göra för att fixxa det på bästa sätt?<p> <br> <br>

Inskickad av Fabbe - 2003-05-27 18:00:23
Läst 10873 gånger
Om det inte är någon nyare fin bil som du bryr dig så mycket om är det bara att brassa på med rostätare.....

Inskickad av CRV - 2003-05-27 20:15:48
Läst 10868 gånger
Många frågor om rost inför sommaren - jag sökte info och fann bra sådan på http://www.alfapower.nu/(kan det vara en slump att detta var den första sida jag fann!??) "Rostlagning olika tekniker -in & -utvändigt TEKNIKER vid rep. (ej utvändig-synlig plåt) 1) KOLLA VAR DU HAR BRÄNSLELEDNINGAR och var tanken sitter och att det inte finns tecken på att tanken/tankröret läcker !!!!!!!!!! INLEDNING Tänkte nämna hur man kan gå tillväga, lite beroende på var skadan sitter. Grundentipset är att alltid vara nogrann. Alla ytor/kanter som skall svetsas skall vara helt plåtrena. Svetsar man med MIG(egentligen MAG) såbehöver man inte rensa så långt utanför svetsstället. Ca 5-10 mm räcker. Vid gassvetsning må man rensa lite längre. Speciellt med traditionell AGA-svets, till skillnad från Dillon som inte sprider värmen så långt åt sidorna. Mycket är en fråga om att man -när man väl kommit fram till själva svetsningen inte ska behöva vara orolig för att det ska ta eld, eller att man får så mycket ångor att det risk för hälsan. Redan alfa-viruset i sig är ju en riskfaktor som måste tagas med i kalkylen...Men jag är inte klar än. Det är inte nog med att plåtytan är plåtren, - den bör helst ha någon form av tjocklek också. Alltså; 2) SKÄR BORT ALLT SOM ÄR ANGRIPET. Jobbar man utifrån i golvet t.ex och skär bort allt somär anfrätt så kan man ge sig på att man får ta lite till inifrån eftersom det varit vatten stående och ännu mer angripet än på utsidan. Då sticker vi emellan med-hur får jag bort plåten då. Vinkelslip är naturligtvis det enklaste sättet. Det går fort, men det sprutar gnistor, det blir skitigt, risk för antändning även långt bort, man får an trist grad på andra sidan-som gör att ytbehandlingen är stökig att få bort. Prova istället med en bra plåtsax. Du behöver en höger och en vänster. Köp inte den billigaste satsen på Ö & B. Du blir bara förbannad. Gå upp en prisklass. Minst. Är det massa under får du ta bort det värsta först. Se´n klipper du rent i frisk plåt. Är det svårt att komma åt på ett eller annat sätt så tar du fram plåtverktyget nr.1: Stämjärnet Jo - ett vanligt stämjärn för trä av god kvalitet. Ca 15 mm brett. Så länge du inte bänder med stämjärnet så håller det otroligt bra. Du kan knacka dig fram med en medellätt hammare. Styr gör du dels genom riktningen du slår, dels genom att vända järnet med fram eller baksida. Ett stämjärn är ju nämligen snedfasat fram. Du slipar om det så att du har en lite fas på undersidan med, samt att skärytorna fram är lite buktiga. Då kan du styra lättare. För att stämjärnet ska fungera bra krävs naturligtvis att plåten inte är alltför sönderklippt så att det är vekt. Gör en bedömning tidigt och arbeta med stämjärnet så att dom svåråtkomliga ställena är skurna först. Håll järnet vasst ! 3) RENSA SÅ ATT DET ÄR PLÅTRENT. Om du använt vinkelslip så har du till att börja med en grad som ska bort. Den tar du bort antingen med vinkelslipen eller stämjärnet. Det finns även ett gradverktyg i järnhandeln-ser ut som ett filskaft med en liten metallkrok som hänger ut i änden. Med den drar man utmed den kapade kanten och skär bort graden - ungefär som det vore en kniv. Har du klippt rent och använtstämjärnet så måste du rikta plåten lite så att den nya plåten får bra=tät anliggning.. Det går att göra med en vanlig platt hammare och ett mothåll. Ett bra budgetmothåll är en liten slägga. Men grundide´n är att mothållet ska vara tyngre än hammaren. Hur får man bort det sista kladdet på plåten. Det enklast & effektivaste är en stålborste på vinkelslip. Men MYCKET STOR SKADERISK. Baskrav vid sådan användning är heltäckande ansiktsskydd=skärm + tjocka kläder + grova handskar + att man riktar trissan så att man inte får lossnade trådar mot sig - om möjligt. Dom går in en bra bit i oskyddad hud. Se´n måste man oftast bygga om skyddet på slipen för det täcker inte den yviga borsten. Man får svetsa på en extra skyddsremsa.- = det går oftast åt en extra vinkelslip för det ändamålet. I övriga fall är det handjobb som gåller. Stålborste, försiktig slipning med vinkelslipen,thinner & morakniv & stämjärn. Förresten Morakniven går också bra att skära plåt med. Det kan finnas ställen där inte stämjärnet funkar. Då blir det morakniv & hammare. Okey. Vi har nu utgångsläget klart. Riktad kant & rent & snyggt. ROSTLAGNING TYP GOLV/BALKAR ETC: 4) GÖRA MALL. Nu ska vi göra en mall. Tag ett papper, offra gärna ett fräscht utan text & bilder. Gör ett avtryck av hålet genom att hålla papperet mot och sen kolla med andra handen att avtrycket är OK runt om.. Nu klipper man 2 mm utanför avtrycket. Då har du lagt till sömsmånen... 5) NY PLÅTBIT. Lägg nu mallen på den avtorkade plåten och rita så noggrannt du kan utmed mallen. Helst med en mörk och tunn tuschpenna. Klipp plåten med vad du nu har. Stora bänksaxen eller handsaxen eller om du har en bänkkontursax. Finns t.ex hos NITRAM AB i Säffle. 0533-15590. Är du riktigt avancerad så finns det en kontursåg som sågar hur komplicerat som helst att inhandla hos undertecknad. Vare sig det är järn eller aluplåt vi talar om. Se till att rikta kanten om den blivit ojämn innan du går vidare. Är det en plåt till golvet ska den kanske buktas något. 6) FORMA PLÅTEN En svagt buktad plåt gör du så här; Tag en bräda/träklamp som är relativt mjuk. Furu t.ex. Tag en hammare som har en lätt buktad slagyta. Knacka från mitten på plåten och utat kanterna. Ska plåten vara mer buktad på en ledd slår du mer på den kanten. Till enbörjan kan det verka tröstlöst. Det händer i stort ingenting. Men får du hålla på en stund så börjar det hända saker - utan att du slår hårt.. På mindre bitar är det möjligt att göra kraftiga buktningar men då kan det krävas att du använder en kulhammare.. Ju längre du håller på ju mer bukt får du. Ju mindre buktad slagyta och noggrannare du är hur hammaren träffar plåtytan, ju slätare blir resultatet. Har du klantat dig lite här och var kan du ju alltid rikta dom värsta missarna när du är klar...Ett annat typ av mothåll som är mycket användbart är sandpåsen. Låt sy en påse kanske 20 x 25 cm av grovt läder. Fyll den med fin sand till ca 4 cm:s tjocklek. Om du nu ska göra en kanske svängd pressning på plåten, typ bit av en skärmkant kan du slå den med en penhammre med sandpåsen som mothåll. Då och då får du ruska om påsen så att den får sin tjocklek igen efter att du slagit en stund. Blir vecket som du nu slagit in i plåten för runt p.g.a. att penen är lite för rund så kan du finjustera med en huggmejsel tills pressningen blir så skarp som du önskar. Avslutningsvis kollar du att du har en fin anliggning mot karossplåten åtminstone på flera ställen så du kan börja svetsa fast den stumt och fint. 7) FÖRBEREDELSER FÖR SVETSNING. Städa av golv och utrymmet där du ska svetsa. Skydda filtmattor kablar etc. med passande plåtbitar eller i vissa fall grovt tyg. Tyget kan i vart fall användas som sprutskydd vi migsvetsning så att du inte får rutor instrument & lack prickiga.... Se till att utrymningsvägar från svetsplatsen är fria och att du har en eldsläckare lätt till hands. Ha en öppen vattenflaska gripbar från där du står så att du snabbt kan släcka om nåt tar fyr. En bra modell är en vanlig duschflaska med lätt riktad stråle så kan man lätt pricka in under en matta eller så. eller upp i en spalt. Utan att man sjösätter hela vagnen. Kolla skyddsskärm glasögon att dom är rentorkade så du ser nå´t. Gör fast ev.jordklämma på ett bra, rent ställe.OBS. Tänk rätt ! svetsar du på bakaxeln ska klämman sitta på ämnet du svetsar inte i karossen eller på nåt stag. Risken är att du får svetsströmmen genom kullagren och sen har du ett (minst) fel till att åtgärda. Tag bort jordkabeln på batteriet. Man får vara varsam på moderna vagnar med all elektronik..... 8) SVETSNINGEN. Det var fanken så mycket tugg för att komma fram till själva svetsningen. Helt rätt. Men så är det i praktiken. Ett grundligt förarbete gör att svetsningen i sig är en enkel match. Och resultatet nå´t man vågar tala om. Även när nästa ägare ska granska pärlan. Gassvetsning lämnar jag därhän. Jag är inte så van längre. Med MIG(MAG) så ger det ett säkert resultat om man försöker svetsa med relativt god strömstyrka. Alltså man fuskar inte genom att köra på lägsta styrka bara för att det går lättare genom att man inte riskerar att bränna hål. Bedöm plåttjocklekarna och svetsa så att du ser att det vekligen flyter ut lite. Inte en valk uppepå alltså. Du passar in plåten så att du har jämnt överlapp runt om. Du kan göra så att du passar in plåten först som du tror är rätt position, sen ristar du med knivspetsen utmed hålets kanter på plåten och tar bort den och kollar om den hamnade rätt. Blev det bra så kan du ju nu se att du håller den rätt. Annars jsuerar du bara ritsens läge efter hur rätt den var. Nu svetsar du små stycken eller punktar där det är bra anliggning. Se´n är det bara att trycka plåten tätt mot överallt och punkta och efterhand lägga små sträckor med fina svetssträngar. Genom att ha ett litet litet överlapp kan du kräma på med svetsen och det blir tätt, starkt & bra. Nackdelen är att man får en liten kant som rosten kan fästa i, men om man sprayar hålrumsvätska på kanten så får man skydd i spalten. Bäst resultat får man oftast om man svetsar från det håll man har bäst kontroll. Underifrån är alltid svårare än uppifrån. Tänk även på att man behöver lite mer trådmatning när man jobbar underifrån. 9) TRÖSKLAR Ett av problemen med rostlagning är risken att karossen slår sig. Ska man byta en hel tröskel som täcker från skarven nertill ända in till gummilisten oppepå tröskeln och dessutom har tagit bort dörrarna då måste man vidtaga åtgärder innan man skär bort tröskeln. Annars kan du stå där efteråt med en kaross som dina fina dörrar inte passar på ! I detta läge får man svetsa kryss-strävor i dörrhålen först. Se´n går det lätt att jobba på. Ett annat sätt är att ha dörrarna kvar och kolla under resans gång att inget rör sig. Viktigt är naturtligtvis att bilen är upppallad så att t.ex inte dom främre pallbockarna står för långt fram eller bak så att tyngden av motorn böjer hela karossen när man börjar kapa ur stycken. En nödlösning är att släppa ner karossen på hulen som då genom hjulupphängningarna sprider ut böjkrafterna över större yta än ett par pall bockar.. Man kan om man har motorn i lyfta lite mitt under dess tyngdpunkt så att den bara marginellt belastar karossen. Bäst är naturligtvis om den inte är i. Ett bra sätt att komma runt problemet och inte göra mer än nödvändigt är att inte byta trösklarna ända upp till gummilisten. Är inte trösklen rostig ända dit utan som oftast utmed nederkanten, typexempel Giulietta/75 etc. Då skiter man i att köpa en färdig tröskel utan låter en plåtis bocka en i 1 mm plåt. På många av modellerna har vi ju plastsjok på trösklarna så det har ju ingen praktiskt betydelse om plåtslagarn får till exakt rätt böj eller knäcker bukten stegvis. Man har då färdig plåt att svetsa i utan grundfärg och kan då själv bestämma hur långt upp man ska gå med bortkapningen av den gamla. På en 75:a t.ex är det ofta praktiskt att skära precis nedanför där tröskeln viker in under dörren. Då är det relativt enkelt med för plåtis att bocka fram formen. Lämpligen gör man tröskeln i två sektioner med skarv på mitten så är det lättare att jobba. Anledningen till att man kanske inte bara byter sista cm:arna nertill är attt om man går upp mot dörren kan man med god sikt utföra lagningarna av den lodräta inre delen av lådan & eventuella domkraftsfästen & golvet som dom sitter mot &......Vissa modeller har så pass komplicerade ändstycken på lådorna att det kan vara lättare att köpa färdiga, även om man kanske tar boprt dellen in mot gummilisten. Överkanten på det nya partiet svetsas med smalt typ 2 mm överlapp och underkanten med punktsvetsar. Borra nederkanten med 3 cm:s avstånd med 5 mm borr först och slipa baksidan så att det är fritt från grader. Med den hålstorleken kan du elda på bra med svetsen och det fyller hålet snyggt. Man kan få göra en liten liten cirkelrörelse med munstycket för att det ska fylla hela. Men du kommer ner bra och får fäste i undre plåten vilket naturligtvis är A och O. 10) GOLV. I golvets lägre partier sitter det stora runda lock där ofta rosten får fäste. Gör då inte misstaget att svetsa igen hålen helt utan att ta upp avrinningar. Ett litet hål, kanske 2 mm borras och sen sslår du in ett dorn eller likande och viker ner det så att hålet blir riktat bakåt. Skulle du få läck på vidrutan eller typ så kommer du inte att upptäcka detta i brådrasket om du inte har dessa små hål. Det syns direkt om du böjer dig ner och kollar en torr dag om det fuktar kring hålen. TEKNIKER (synliga ytor) På synliga ytor blir lagningarna lite mer komplicerade.Man kan inte här som under bilen elda på med svetsen bara med tanke på - att här ska det bli starkt. Minst ovarsamhet ger ofelbart bucklig plåt Så man får tänka sig för hur man gör. I princip kan man väl tala om tre varianter t.ex vid byte av skärmkant. 1) Man gör den nya plåten så att den sticker in 6-8 mm över den gamla. Därefter falsar man ena plåten så att båda hamnar i samma plan. Se´n punktsvetsar man i förborrade hål med 2-3 cm mellanrum. Gör man detta med noggrann passning innan så får man relativt enkelt ett slätt resultat. 2) Man gör en något mindre överlapp, ungefär som vid golvsvetsningen - 2 mm, dock att man måste falsa för att få plåtarna i samma nivå. Men bäst blir det då om man inte sticker in falstången så långt för då får man en väldigt bred försänkning kvar som skall fyllas med någon formn av spackel el.tenn. 3) Man gör en kant i kant-svetsning. Detta kräver dock en omfattande och noggrann inpassning för att få en helt jämn anslutning. Svetsningen blir också ett känsligt jobb så att man gör precis rätt utan att det smälter hål. En metod som är lite lurig innan man blir van. Ur detta kan man naturligtvis göra egna tolkningar, men var och en blir väl lycklig på sin facon, När det gäller tvåan kan man t.ex tänka sig att helsvetsa . Men det är också möjligt att göra korta bitar s.a.s ALLMÄNNT GÄLLER att när du börjar fästa typ en skärmkant så fäster man in den med punkter väldigt varsamt så att inte någon del står ut, för då blir det inte plant när man ska försöka pressa in den delen och få fast den. Okey, du har biten punktad på plats. Då ska det svetsas lite mera ordentligt. Börja då i ena änden med en kanske 5 mm lång svets. Flytta sen till ungefär 2/3-delar bort och sätt en till. Sen flyttar du dig fram och tillbaka så att du är så långt bort som möjligt från föregående svets. Tag god tid på dig för ju bättre plåten hinner svalna mellan svetsställena, ju mindre slår den sig. Se´n finns det olika varianter på kylning. Man kan ha tryckluftsblåsen till hands och kyla efter varje svets. Det finns kylpasta som man kan använda. (har aldrig testat) Men en bra bit på vägen kommer du om du tar det lugnt och gärna har nå´t annat pill vid sidan av så att du kör kanske 4 ställen, sen tar du 5 minuter putsning av ventilkåpan. Sen svets - sen ventilkåpan. På detta sätt kommer du att kunna uppvisa ett påtagligt resultat av dina mödor; en fräsch ventilkåpa ! Kan vara bra att avleda uppmärksamheten med om det inte blev nå´n höjdare med skärmkanten.... Ett mål annars är ju att slippa lägga för stora plåtytor dubbelt. Alltså slarvig passning som ger centimeterbred överlapp med nya rosthärdar som följd. När det se´n gäller just skärmkanter är det en historia för sig. Man kan bli mörkrädd när man ser hur många gjort. Skär bort ytterkanten och svetsar på en ny. Se´n fyller man bara mellanrummet mellan nya kanten med nå´n silikonmassa eller dito. Inte en enda svetspunkt som håller samman inner och ytter. Snacka om att man får en mjuk kaross - inget för banåkat precis... I och för sig kan man förstå att många fuskar eftersom man oftast måste först bygga upp innerskärmen ochdärefter ytter och sen punkta eller helsvetsa samman dessa. Det finns en variant som kan tillämpas utan at det blir fullt så jobbigt. Förutsatt att det bara är ytterkanten som är bortrostad av innerskärmen. Gör sedvanliga förberedelser. När ytterkanten är tillpassad så vidgar du kanten på innerskärmen så att den lägger sig mot ytterskärmen. detta göres med hammare & mothåll. Hamra fram & tillbaka utmed kanten, 1-2 cm in så blir kanten längre och det enda ställe den kan ta vägen är utåt.. När du är nöjd så svetsar du yttre kanten först, sen justerar du den inre så att den ligger så bra an som möjligt mot den yttre. Sen svetsar man hela vägen. Det är ett skitgöra med huve´t under skärmen men har man gjort rent ordentligt så är det snart gjort."

Inskickad av CRV - 2003-05-27 20:22:59
Läst 10867 gånger
Låt mig igen påpeka att detta är info från alfapower.nu som moderatorn Georg har skrivit ned! Imponerande arbete! Nu kräver ju ofta gamla Alfor speciella åtgärder, men en hel del tips kan många ha nytta av. Jag hoppas kunna återkomma med mer råd om förebyggande rostskyddsbehandling. "Efterbehandling när du lagat el. bara underhålls- Det är omöjligt att ge ett rakt besked om hur man efterbehandlar en lagning. Ide´erna kring detta är oräkneliga. Allmänt kan väl dock sägas att tenning av en lagning är att föredra framför plastning. Nu är det väl inte så många som tennar så vi lämnar det därhän. Jobba gärna efter dessa tre regler 1) rengör 2) få in någon form av rostskydd i eventuella spalter 3) spackling och/eller kraftigare yttre rostskydd. - och så kan man göra; - 1) - stålborste, kniv, tryckluft och tvättning m.thinner/motsv. om risk finns för feta ytor/utrunnen hålrumsvax etc. 2) -om du kommer åt - spraya med grundfärg ymnigt vid springor/spalter så att det rinner in.. Det brukar att gå att komma åt en stor del av baksidan även vid byte av skärmkant. Man kan - längst in mot c-stolpen - istället använda ett plaströr från rostlösningsspray så att det blir en stråle istället för färgdimma, så når man bättre. 3)spackla utsidan och behandla insida med hålrumsvätska eller underredsmassa om det är utvändigt mot hjulhus etc. Övriga produkter. Det har diskuterats mycket fram & tillbaka om linoljans funktion i dessa sammanhang. Man kan dock konstatera att i de tester som firmorna gjort och som Jim Lundberg gjort i nr12/2001 av ClassicMotor så utgår man från att behandlingarna skall användas direkt. Utan föregående torkning. Detta gör att man kan misstänka att linoljan får ett oförtjänt dåligt rykte. Beroende på att den kräver ca 4 dagar i sommarväder för att torka. Vid ”vetenskapliga” tester har man kommit fram till att linoljan är helt värdelös eftersom den försvinner på nolltid vid saltvattenbesprutning. Den som testat själv vet dock att om den torkat först går den endast att avlägsna mekaniskt om man inte använder extremt vassa lösningsmedel. I mitt fall har detta ställt till problem då man inte omedelbart tagit bort rinningar utvändigt så är det nästan omöjligt redan efter en halv dag att få bort det.. Hur som helst, har ni tid att vänta några dagar - en underredsbehandling tar en vecka vid sommarvärme- så spraya linolja under bilen , kanske utspätt med lacknafta, det går även att blanda i tvåtaktsolja - som har mycket god vätförmåga, eller sågkedjeolja som kletar fast och hålrumsvätska (oljebaserad-ej vax).Duscha i fjädersäten, upp i spalter, i hålen i balkarna. Så mycket att det rinner ut flödigt. Efter en 3-4 dagar när ytan är beröringstorr så lägger ni några varv med underredsmassa. Därefter två-tre dagar luftning innan ni kör igen. Har man gjort ett snyggt förarbete med kniv/stålborste/spackelspade så har man nu ett bra skydd för ett par år ca. I rena hålrum typ trösklar skärmkanter etc. så börjar jag luta åt att man nog håller sig till vanlig oljebaserad hålrumsvätska, utan inblandning av annat. Man kan också lägga in offeranoder. Ett gammalt knep som är värt att prova. Man lägger in t.ex remsor av zinkplåt i hålrum som offras före plåten när det blir fukt i utrymmet. Men använder du olja i nå´n blandning - så håll dig till ny olja, inte sur spillolja." "Lite snabbt om spackling & slipning Först dränker man in spalter och hålrum efter ev. lagningar med tunnad grundfärg. Gärna med en spruta för hålrumsvätska så att det verkligen flödar in i spalter & hålrum. Sen så spacklar man över skarvar och grövre ojämnheter med fiberspackel. Slipar sen fram formen någotsånär rätt. Sen tar jag finspackel typ Stålplast. Men grejen är ju oftast att få lite linje på ytorna, så man kan skaffa en mjuk planka med hantag i ändarna & kardborrfäste. Senare kan man ju köpa en skakplanka på Biltema t.ex där man kan ha papper på rulle och få lite bättre avverkning. Sen kör jag med rätt grovt i början för att forma upp, typ 60 el.80-korn. Sen kan man ta vanliga exenterroterande med kanske 80-papper och sen lite grund på det. Då kan man börja se om man är på rätt väg. Om man grundar då och då så ser man ju misstagen bättre. Sen kan man kanske tänka sig att man tar en hyfsat styv slipkoss eller likn. som man har nån slags svärta på och dra över ytan med lätt tryck så bör man väl se felen i stort. Sprutspackel är säkert bra sen, men det är ju inte kul med vagnar som har ett tjockt lager så att man sen man får stora bitar som släpper när man slår i en dörrkant eller så. Snyggt så länge det är helt -ja. Men en lite rostblemma på en yta blir ju en katastrof med mkt sprutspackel på ytorna. Då är det ju bara omlackning som gäller. Efterhand som man börjar få fin yta så får man gå ner i kornstorlek. Sen kan man tvista om man ska lägga grundfärg i botten eller inte. Fördelen med grund innan man spacklar är ju om inte annat att karossen inte är så känslig för fukt sen..."

Inskickad av CRV - 2003-05-27 20:27:37
Läst 10866 gånger
bmwpower.nu har en illustrerad beskrivning av rostlagning under Gör-Det-Själv och sedan Rostlagning!

För att skriva krävs att man är inloggad.

Första sidan

1 av 1

Sista sidan

Resurser => Stackens bilvårdsforum => Allmänna Bilvårdsfrågor => Rost....

Stacken är inte ansvarig för eventuella felaktigheter i innehållet i inläggen och förbehåller sig rätten att ta bort eller redigera en text vars innehåll betraktas som oseriöst eller olämpligt.
Olämpligt innehåll kan t.ex. vara pornografiska införanden, annonser med rasistiska eller liknande inslag av stötande karaktär.
Annonser vars innehåll är olagligt på något sätt kommer också att raderas.
Stacken tar inte ansvar för information som framförs i forumet, och kan inte hållas ansvarig för eventuella felaktigheter och följder därav.

Moderator för forumet är : David

Logga in p?Stacken
Användarnamn
Lösenord
Glömt ditt lösenord?
Inte medlem => Bli medlem

Sök i bilvårdsguiderna

Stackens bilvårdsforum

Logga in p?Stacken